Information vid föreningens årsmöte 2018

Hjortsberga sågverks sanering, samarbetsprojekt mellan Södra, SGU och Länsstyrelsen.

Sjöatorp- och Moasjöarnas  fiskevårdsområdes förening hade sitt årsmöte i mars 2018 på Hjortsbergagården.  Till årsmötet hade föreningen bjudit in Karin Simonsson från Länsstyrelsen för att informera om saneringen av Hjortsberga sågverk.

Södra drev sågverket mellan 1940 och 1981. Under 1950-talet började man behandla det nysågade virket med klorfenoler för att skydda virket mot blånadssvamp och missfärgningar.  I Hjortsberga användes först metoden med ridåbesprutning, senare genom doppning i två doppkar. Resterna från doppkaren hälldes ut på barkdeponin. 1 juni 1978 förbjöds bruket av klorfenolpreparat på den svenska marknaden.  Detta efter att många arbetare vid sågverk hade fått kraftiga hudproblem

Under åren 1998 – 2001 inventerades sågverken i länet och man fann då att Hjortsberga såverket befann sig i riskklass 2. Länsstyrelsen tog kontakt med Södra år 2004. 205 fann man pentaklorfenol och dioxin i grundvattnet man uppklassade då till riskklass 1. Huvudstudien av sedimentåtgärder på området gjordes 2007. Södra avstod från sanering 2008 vilket fick Länsstyrelsen att förelägga Södra att sanera området. Södra skulle då bekosta 90% av saneringen. Miljööverdomstolen beslöt år 2010 att Södra skulle stå för 40% av kostnaderna och Staten skulle stå för 60% av kostnaderna. Schaktsaneringen påbörjades år 2013. Saneringen av grundvattnet påbörjades 2014.

Saneringen av Hjortsberga sågverk består av 2 delar,

en schaktsanering, 1-2 meter jord tas bort, totalt togs 7740 ton jord bort. Av dessa kördes 4040 ton till slutdeponi och 3700 lades på barkdeponin.

En in-situ sanering av grundvattnet. Grundvattnet i Hjortsberga ligger på en godkänd nivå.

Vid schaktsaneringen kommer jordmassorna med låg förorening att användas till att täck barkdepån, vilken sedan täcks av ren jord.  Vid platsen för doppkaren har dioxinet lagt sig i en sänka i bergytan vilken har agerat som upssamlingskar, och har därför varit lätt att schakta bort och väldigt lite har läckt ut i grundvattnet eller i sjön.

Vid in-situ sanering kommer det förorenade grundvattnet att behandlas genom borrhål, bakterier injiceras på olika djup vilket gör at klorfenolerna bryts ner. Tyvärr misslyckades den första in-situ saneringen vid barkdepån. Meningen var ju att gifterna skulle försvinna genom baktierieangreppet men istället åt bakterierna upp det organiska delarna i barkdepån. Ett nytt saneringsprojekt skall genomföras under 2018 – 2022.

Totalt har saneringen av sågverkstomten uppgått till 17 300 000 kronor, Södra har stått för 6 920 000 kronor och staten har stått för 10 380 000 kronor.

Vid en direkt fråga om fisken i Sjöatorpssjön skulle ha spår av gifter från sågverket svarade Karin Simonsson att inga prover har tagits men att detta är föga troligt.

Text Elisabeth Berggreen

Foto Elisabeth Berggreen